Författare: Editor CIF Sweden

Jag fick kännedom om CIF för cirka 15 år sedan av en före detta kollega som då gjort ett utbyte i Indien. Jag bestämde mig redan då för att jag vid rätt läge skulle söka ett utbyte genom CIF men det tog lite tid innan det läget kom men bättre sent än aldrig! Att jag valde just Nya Zeeland kom sig av att det är det land som skiljer sig mest då det gäller lagstiftning och synen på prostitution och jag tänkte att det kan bli spännande och utmanande att möta just det och att utbyta erfarenheter utifrån olikheterna.

Nya Zeeland är ett av de vänligaste länder jag besökt och naturen är mer än storslagen! Så jag kan inte annat än varmt rekommendera alla att göra ett utbyte där och jag är så glad och tacksam att jag blev utvald och fick möjligheten att genomföra det. En upplevelse som har gett mig minnen jag kommer bära med mig för resten av livet. Dom första tre veckorna gjorde vi gemensamma studiebesök och alla arbetsplatser och organisationer vi besökte hade satt ihop bra, informativa och engagerade besök och ofta hade de samlats hela arbetsgruppen för att ta emot oss. Fjärde veckan var en fördjupningsvecka då det hade anordnats fyra heldagar för mig utifrån mina intresseområden. Dessa genomfördes på ett boende för hemlösa, på NZPC som är en sexworkers right organisation, hos en grupp socialsekreterare som arbetar intensivt med utsatta ungdomar i riskmiljöer samt en polisgrupp som arbetar ute på gatorna med att söka upp särskilt utsatta ungdomar. Detta var ett otroligt varierat och spännande program och jag fick mycket information och utbyte som jag tagit med mig i mitt arbete med personer i prostitution.

Sammanfattningsvis måste jag säga att jag hade 4 helt magiska veckor! Jag fick lära känna så många fantastiskt fina människor och jag fick lära mig otroligt mycket om Nya Zeeland och dess spännande kultur och sociala arbete men även om de andra deltagarnas länder. Jag fick reflektera mycket över Sverige och mitt eget arbete och jag fick ta del av att bo i dom mest omtänksamma värdfamiljer.

//Petra Malmström

När man är ute på CIF-program får man vänner för livet

Jag valde att åka till CIF:s Marockanska program för att  det gav mig möjlighet att vistas i ett land som jag varit i  tidigare, har anknytning till och som jag känner varmt för. Att få studera socialt arbete i Marocko var något jag fann intressant, främst barn- och ungdomsvård.
Eftersom jag till vardags arbetar med familjehemsvård och  ensamkommande flyktingbarn hade jag bett att få se hur man tar hand om placerade barn och vilket stöd som ges.

Programmet pågick under 14 dagar. Det var CIF Marockos första program och vi var tre deltagare – Flora från Frankrike, Katharina från Tyskland och jag från Sverige. Flora var på en hälsocentral för mammor och barn, Katharina på en montessoriförskola och jag på ett center/barnhem i Sala Al Jadida i Salé med 180 platser för barn i åldrarna 6 – 18 år. De barn som beviljats plats på centret fick bo kvar tills de gått ut skolan och de kunde även få fortsatt hjälp första tiden efter att de flyttat därifrån, både ekonomiskt och med
stöd på annat sätt. På centret fanns tillgång till olika saker på fritiden såsom läxhjälp, att vara i datasalen eller biblioteket samt sportaktiviteter.

De två sista dagarna i det marockanska CIF-programmet så var vi tre deltagare tillsammans med CIF Marockos medlemmar ute på några studiebesök och togs med till
olika sevärdheter. Vi besökte bland annat ett par center för funktionshindrade
barn och ungdomar. Där fanns handikappridning, simning och andra sportaktiviteter, musikgrupper, kurser i matlagning och bakning samt konsthantverksgrupper.
Ett center hade en egen orkester som uppträdde för oss och de var riktigt, riktigt proffsiga! Vi var också med på ett möte med en organisation för funktionshindrade bilförare
vilka hade speicalombyggda bilar utifrån vars och ens funktionshinder.

Resas största behållning var att få en inblick i en del av det sociala arbete som bedrivs i landet

Shukran CIF Maroc! Tack CIF Marocko!

Catharina Hansen

Jag fick för första gången höra talas om CIF Sweden när jag gjorde min praktik på socionomprogrammet. Min handledare berättade om sina två utbyten i Indien och Tanzania och jag fascinerades av tanken på att få åka ut i världen och möta andra socialarbetare. Med några år som socialsekreterare på nacken åkte jag sommaren 2014 till Columbus, Ohio, USA. Programmet inleddes med några dagar på College Of Social Work på Ohio State University där vi fick en överblick av det sociala arbetets organisation i USA och i Ohio genom föreläsningar, seminarier och work shops. Därefter besökte vi och deltog bland annat i verksamhet för hemlösa kvinnor och familjer, uppsökande verksamhet inriktad mot hemlösa missbrukare, boende för barn som rymt hemifrån och ”meals on wheals” där volontärer kör ut mat till äldre med dålig ekonomi. Min vistelse avslutades med ett par dagar där jag fick följa med kuratorer på Nationwide Children’s Hospital. Jag bodde i en värdfamilj och utöver de teoretiska och praktiska delarna av programmet hann vi också med att utforska dem amerikanska kulturen och vardagen. Vistelsen i Columbus har inte bara gett mig ett vidgat perspektiv på socialt arbete, inspiration och kunskap, utan också vänner och minnen för livet.

 

Julia Jonaszon